Vad är en psykolog?
Psykologer är den yrkesgrupp som har fördjupade kunskaper om människans fungerande i grupper och om människans inre psykologiska funktioner, såväl de biologiska och kognitiva som de mellanmänskliga, inlärnings- och utvecklingsmässiga.
En psykolog med den moderna utbildningen har också fördjupad utbildning i någon av de terapiformer som av Socialstyrelsen bedöms ha ett vetenskapligt stöd (en artikel ). I och med att psykologen har kunskap inom hela det psykologiska fältet är det också den yrkesgrupp som är bäst lämpad att ta ett helhetsperspektiv på psykologiska svårigheter och på människors fungerande i olika sammanhang.
Psykologer är även den yrkesgrupp som under hela sin utbildning tränas i att bedriva olika former av professionella samtal på såväl grupp- som på individnivå. Med sin både breda och djupa kunskap om människors fungerande på såväl individ- som på grupp- och organisationsnivå kan en psykolog vara verksam inom en mängd olika områden i samhället. På arbetsplatser, i barngrupper, i familjer eller för individer, där man behöver få en djupare förståelse för de egna och de andra människornas fungerande var och en för sig och tillsammans i den grupp de tillhör. En djupare förståelse hos människorna i deras sammanhang leder till ökade möjligheter att hantera problem och utveckla såväl individ som grupp och organisation.
Hur blir man psykolog?
Psykologutbildningen består av fem års högskolestudier. I utbildningen integreras aktuell forskning och metod parallellt med en bred och djup teoretisk grund som på så sätt skapar en gedigen plattform för det framtida arbetet som psykolog. Genom hela utbildningen binds de teoretiska delarna samman med de praktiska momenten som tillhör psykologens profession.
Utbildningen vid Stockholms Universitet ger en god grund i såväl kognitiv beteendeterapi (KBT), som i Existentiell Terapi och i psykodynamisk terapi (PDT). Före eller under utbildningen måste man ha gått i egen terapi, i grupp eller individuellt, inom något av dessa områden.
Vad innehåller utbildningen?
Innehållet i grundutbildningen förändras lite från år till år, somliga kurser läggs till andra tas bort.
Då jag tog min examen vid Stockholms Universitet innehöll den kurserna:
Psykiska funktioner och deras biologiska bas (1 termin).
Utvecklingspsykologi ur olika synvinklar och i ett livsperspektiv (1 termin).
Personlighetspsykologi och olika psykologiska sjukdomar (1 termin).
Utredning behandling g och åtgärder individ (1 termin).
Utredning och åtgärder av grupper & organisationer (2 terminer).
Psykologisk behandling, olika terapiformer (1,5 termin).
Samhälle och socialpsykologi (1 termin).
Forskning & eget vetenskapligt arbete (1,5 termin).
Under de två sista terminerna bedrevs eget klientarbete, under en tät handledning, parallellt med övriga moment.
Praktisk erfarenhet
Efter psykologexamen behöver man arbeta ett år som PTP-psykolog. Under det året arbetar psykologen självständigt, men under en regelbunden och tät handledning av en erfaren psykolog. Då arbetet under detta år har godkänts av handledaren så kan man ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Först efter godkännande därifrån erhålls legitimationen som psykolog.
Befogenhet
En psykolog har befogenhet att arbeta inom det kunskapsområde som ingår i den grundutbildning som beskrivs här ovan. Psykologen har inte befogenheter att ordinera läkemedel eller att sjukskriva.
Vidareutbildning
Kontrollmyndighet
Kontrollmyndighet-Vad står legitimationen för?
Legitimationen ger dig som klient en säkerhet för att den du anlitar bland annat ska uppfylla det minimikrav på psykologisk professionalism, vetenskapligt grundade metoder och kunskap inom det psykologiska fältet som Socialstyrelsen har satt upp. Socialstyrelsen är även den myndighet du som du som klient kan kontakta om du är missnöjd med den behandling du fått. Myndigheten har också rätten att dra in en legitimation om de anser att psykologen brister i sitt yrkesutövande.
Högskoleverket kontrollerar regelbundet om de olika utbildningsinstitutionerna som utbildar psykologer uppfyller kraven på minimikompetens hos undervisande lärare, att utbildningen integrerar aktuella forskningsrön etc. Allt detta för att Psykologlegitimationen ska kunna garantera att psykologen har den kunskapsbas som du som klient kan förvänta dig. Motsvarande gäller för bland andra Leg. Läkare och Leg. Psykoterapeut. Många yrkesgrupper exempelvis socionomer, samtalsterapeuter, coacher och kuratorer har ingen legitimation och deras titlar är heller inte skyddade vad gäller utbildningens utformning eller innehåll. Vilket innebär att vem som helst är fri att använda titeln. Om du är osäker på eller vill ta reda på om en person har yrkeslegitimation är detta lätt att ta reda på via socialstyrelsen.
Vidareutbildning